Råbelöfsföretagen förfogar över en areal på ca 4 400 ha. I klimatsammanhang kan detta betecknas som en enda stor solfångare som producerar livsmedel, råvaror, bränsle och energi.
 

Verksamheten består av växtodling, köttproduktion, skogsbruk, energiproduktion och fastighetsförvaltning.

En viktig målsättning inom Råbelöfsföretagen är att bidra till att dämpa växthuseffekten genom att producera växthusgasneutral energi, att binda kol i växtodling och skogsbruk samt att minska specifik energianvändning och växthusgasutsläpp från produktionen.

Utsläppen av växthusgaser är stora inom Råbelöfsföretagen. Totalt svarar djurhållning, uppvärmning, jordbearbetning, tillverkning av använd konstgödning och transporter för utsläpp av över 3 000 ton koldioxidekvivalenter. Till detta kommer direkta utsläpp från marken (huvudsakligen metan och lustgas).

För beräkning av utsläppen från olika energikällor har använts värden från Kristianstads klimatallians. Dock med undantag för elkraft, där varje MWh ansetts ge 2,1 ton koldioxid. Grunden för detta är åsikten att svensk elmarknad är en del av den europeiska och att ca 80 % av elenergin då ska räknas som producerad av fossila bränslen.

När det gäller drivmedel anser företagsledningen att fossil dieselolja är det för närvarande bästa bränslet i fråga om klimateffekter. Detta eftersom de tillgängliga biobränsleresurserna globalt får störst koldioxidutsläppsreducerande effekt om de bränns i fasta förbränningsanläggningar för produktion av värme och el. Först när icke fossila bränsleslag dominerar i fasta förbränningsanläggningar finns det skäl att använda biobränslen för fordonsdrift.

För beräkning av djurhållningens växthusgasutsläpp har använts värden publicerade av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi i Finland.

I sammandrag såg de olika verksamhetsgrenarnas utsläpp (med undantag för vissa inköpta insatsvaror, markutsläpp, entreprenadinsatser och hyresgästers energikonsumtion) ut på följande sätt år 2010.

•    Växtodlingens bearbetningsmaskiner släpper ut ca 500 ton koldioxid. Produktionen av använd handelsgödsel släpper ut ca 300 ton koldioxid.
•    Köttdjuruppfödningen släpper ut ca 2000 ton koldioxidekvivalenter.
•    Skogsbruket släpper ut ca 10 ton koldioxid.
•    Fastigheterna släpper ut ca 200 ton koldioxid.
•    Transporter (inklusive arbetspendling) svarar för ca 20 ton koldioxid.

Många åtgärder för utsläppsminskning
I de olika produktionsgrenarna har åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser på kort och lång sikt genomförts.

I växtodlingen som bedrivs på drygt 2 000 hektar, effektiviseras jordbearbet-ningen undan för undan. Med hjälp av större dragmaskiner minskas antalet över-körningar, bland annat genom användning av kombinationsredskap. Utsläppen minskar också genom att använda maskiner med senaste teknik, både när det gäller motorer och jordbearbetning. Förarna har utbildats i ekokörning. Kunskap inhämtas när det gäller jordens kemi och brukningsmetoder m a p utsläpp. 

Bristen på livsmedel och bioenergivaror innebär dock att produktiviteten måste hållas hög. Snabb tillväxt binder mer kol, gödsel är en positiv faktor i detta avseende.

I köttdjursuppfödningen, som bedrivs med ca 600 nötkreatur och ca 7 000 svin, handlar mycket om utsläpp av metan från andningsluft och gödsel. En generell regel är att snabb köttillväxt ger mindre utsläpp per produktkilo. I Råbelöfs fall kommer nära 30 % av metanutsläppen från gödsel. Denna mängd är relativt lätt att samla upp och användas som biogas. En ledning för rågas till upparbetnings-anläggning i Kristianstad bör därför utredas. En lokal biogasanläggning kan också ta hand om växtrester och kadaver och på så sätt öka biogasutbytet samtidigt som metanutsläppen minskar.

I djurhållning är globalt den snabbt ökande sojaproduktionen ett stort klimat-problem eftersom den ofta sker på marker som tas från regnskog. Det finns anledning att sikta mot minskad eller eliminerad användning av sojamjöl i foderstaten samt att genom gödsling se till att nötkreaturens grovfoder håller så hög proteinhalt som möjligt. Det gäller dock att åstadkomma detta utan att samtidigt produktionens effektivitet drabbas alltför mycket.

En aspekt att ta hänsyn till i husdjursuppfödningen är att gödseln, också efter eventuell biogasutvinning, ger kväve till jorden. Detta leder till snabbare tillväxt och därmed en större koldioxidupptagning.

Djurhållningen är mycket elintensiv beroende på kraftfulla ventilationssystem, värmelampor för smågrisar och kraftig belysning i ladugårdar. Smågrishyddor i stället för värmelampor, bättre styrd ventilation och användning av modern belysningsteknik är metoder som har minskat elkonsumtionen med 20 % i Råbelöfs djurstallar.

Skogsbruket släpper ut ungefär fem ton koldioxid från dieselolja för skotare och skördare samt ungefär lika mycket för arbetsledning och manuell huggning. Dessutom släpper skogen, liksom all annan växtlighet, ut metan- och lustgas. Detta kan minskas genom god städning efter avverkning så att mängden ruttnande växtdelar minskas.

Skogens roll som kolmagasin och kolupptagare vårdas. Nämnas kan att granplantering binder närmare dubbelt så mycket kol som lövträplanering under tillväxtåren. Vid nyplantering är därmed granodling effektivare än annan skogs-plantering. Olika typer av gödsling och askåterföring används, än så länge i begränsad utsträckning.

I fastighetsdriften kommer utsläppen främst från uppvärmning och elkraft. Råbelöfsföretagen tog sommaren 2007 en halmpanna om 800 MW i drift. Den försörjer 20 bostäder, slottet och ekonomibyggnader samt Råbelöfs skola med all värme. De sista enheterna anslöts under sommaren 2008,vilket medförde att företagens brännoljeförbrukning minskade med ca 90 % eller med ca 300 ton koldioxid-utsläpp. Och på Odersberga förser en träpelletspanna näraliggande bostäder och ekonomibyggnader med värme. Kvar i verksamheten är en oljepanna med utsläpp av sammanlagt 30 ton koldioxid.

Med Råbelöfs sätt att räkna görs inga klimatvinster med värmepump på kort sikt i jämförelse med oljeeldning. Dock medför de ekonomiska fördelar.

På elsidan har mindre åtgärder gjorts, t ex inkoppling av fjärrvärme till pool och varmvattenberedare, byte av glödlampor och lysrör, byte till frekvensstyrda pumpar, minskning av ytterbelysning mm.

Transporterna i företaget gäller huvudsakligen personaltransporter, transport av lättare gods på mindre avstånd och arbetspendling. De sammanlagda utsläppen från denna verksamhet är relativt små, ca 20 ton per år.

 

På plussidan
Råbelöfsföretagen bidrar också starkt till en utsläppsfri energibalans. En vindkraftpark producerar ca 21 000 MWh/år, vilket ger en minskning av övrigt europeiskt koldioxidutsläpp med hela 4 400 ton. I övrigt kan noteras att skogsråvaran, ca 10 000 kbm per år, i slutet av sin livscykel nästan helt och hållet utgör biobränsle som kan sägas ge en energimängd av 19 000 MWh. Detta motsvarar ett utsläpp på 4000 ton koldioxid från oljebränning.

Också åkerns grödor ger stora energibidrag på olika sätt. Flera grödor används som bränsle eller som råvara i bränsletillverkning. Halmen bränns direkt och ger värme.

Klimatanpassning
En större koldioxidkoncentration i luften gynnar växtligheten. Klimatförändringen kommer alltså att medföra att det växer mer, å andra sidan ökar då metan-utsöndringen.

På samma sätt gynnas växtförutsättningarna av stigande temperatur, vilket medför längre växtsäsonger. Nackdelar blir nya svampar, nya insekter och ökad risk för försommartorka, slagregn samt för ökad höst- och vinternederbörd.

För såväl växtodlings- som skogsverksamheter gäller det att anpassa sorter, bekämpningsmedel och brukningsmetoder för att kunna utnyttja ett nytt klimatmönster.

I sammanhanget bör speciell uppmärksamhet riktas mot vattentillgången, förutsättningen för all växtlighet. Större höst- och vinterregn medför samtidigt ökade krav på effektiv dränering.

Inte Krav
Råbelöfs och Odersbergas lantbruk drivs inte i enlighet med reglerna i Krav. Dessa regler kräver bl a att man inte använder handelsgödsel och man inte använder "kemiska" växtskyddsmedel.

Uppfattningen i Råbelöfs ledning är dock att det jordbruk man driver orsakar mindre klimatpåverkan och mindre läckage av näringsämnen än kravproduktionen – per kg produkt räknat. För att minska kväveförbrukning och urlakning används mellangrödor i situationer är jorden annars legat bar. Råbelöfs grisar har vid slakt bättre hälsostatus än majoriteten av kravgrisarna. Mängden pesticider i levererade varor ligger långt under gällande gränsvärden och har troligen mindre hälsoeffekt en de gifter naturen producerar.