Historia

Efter det att inlandsisen dragit sig tillbaka från Nordostskåne för cirka 11 000 år sedan blev Råbelöfs marker befolkade. Gården är belägen på en låg ås som sluttar ner mot Råbelöfssjön på den ena sidan och mot Helgeån på den andra. Åsens torra och lätta jord gav goda boplatser, på de leriga strandängarna betade villebråd, i sjön och ån fanns fisk. Tusentals redskap och andra föremål från sten-, brons- och järnåldern har plöjts upp på åkrarna. Bilden överst till vänster visar några av fynden i en monter på Råbelöfs slott. Rolfshögarna, överst till höger, anses vara kungagravar från bronsåldern. Råbelöfs kyrka ursprungligen sockenkyrka i Råbelöfs socken, är sannolikt byggd på 1200-talet. Detta betyder att det vid denna tid måste funnits en by vid dagens Råbelöf. I Fjälkestad, tre kilometer norr om Råbelöf, finns också en medeltidskyrka.
I slutet av 1300-talet ägdes Fjälkestad, en sätesgård som omfattade stora delar av nuvarande Råbelöf, av Ingeborg Kjeldsdatter Krognos. Hennes släkt tillhörde under medeltiden Danmarks största landägare. I ett bevarat brev från 1408 skänker hon bort Råby i Fjälkestad. I ett nytt brev skänker hon 1420 bort hela sitt gods Fjälkestad till sin guddotter Elina Axeldatter Thott av Herlev.
Den första kända handling där namnet Råbelöf nämns är en stadfästelse på tinget i Villands härad från 1486 där Olof Stigsen Krognos registrerades som ägare till Fjälkestad, Råby, Fjälkestads mölla vid Helge å, Råbelöf, Råbelöfs fång, Stampe mölla, Nosse mölla och mycket mer.

I slutet av 1400-talet fick Sten Basse Bille efter bittra strider Råbelöf som sin hustrus arvedel. Råbelöf kom sedan, liksom ett flertal andra gods, att förbli hos släkten Bille till dess Anders Steensen Bille, ägare till bl a Wanås och född på Råbelöf, år 1616 sålde godset till Christopher Ulfeld. Sedan dess har godset stannat i släkten – men släktnamnen har skiftat.

1637 byggde Christopher Ulfeld Råbelöfs nuvarande huvudbyggnad, hans och hustruns initialer finns ännu på den norra gaveln. Han dog 1657 och efterträddes på Råbelöf först av sonen Björn, därefter av brorsonen Otto. Båda dog unga, varvid Christophers son Ebbe, gift med Hedewig, dotter till Christian IV och hans andra hustru, Kirsten Munck, tillträdde år 1663.

1676 – 1678 hölls Kristianstad av danskarna, men belägrades av Karl den XI. Belägringsstaben var förlagd på Råbelöf, både på den kringbyggda gården och på en vallgravsomgiven holme strax väster om gården. Gårdens utseende 1680 framgår av bilden nederst till vänster ovan.

    Under denna tid innehades Råbelöf av Ebbes dotter Anna Catharina, gift med Carl Gustaf Skytte. Den senare bosatte sig en tid under 1712 på den befästa holmen innanför vallgraven för att skydda sig mot den då härjande pesten. Hans mat firades med rep över vallgraven.
   Linné besökte Råbelöf två gånger. Från den skånska resan 1749 beskriver han hur godset har 40 hela hemman samt en skön trädgård med mullbärs- och valnötsträd, druvor, lavendel samt vita liljor "i största överflöd".
    Ägarinna var då Anna Catharina Ridderschantz, gift med Ludvig Gustaf von Böhnen. Hon gjorde 1763 Råbelöf och Odersberga till

fideikommiss till förmån för sina tre döttrar. Sönerna hade redan kostat tillräckligt och skulle ingenting ha.
   Fideikommissbrevet är svårt att tolka när det gäller tiden efter de tre döttrarna, något som flera gånger vållat bittra arvstvister.
   1782 brann hela gården, huvudbyggnaden skadades svårt och familjen flyttade till Råbelöf tillhöriga Odersberga som då fått helt nya byggnader, de som står där än i dag. Först år 1833 flyttade dåvarande fideikommissarien Fredrik von Rosen tillbaka till Råbelöf. Huvudbyggnaden hade då kortats ned och försetts med en ny södergavel. Utseendet år 1850 framgår av bilden längst ned till höger ovan.
   Enligt fideikommissreglerna återgick Råbelöf till familjen von Böhnen år 1864. Tillträdande blev inte som förmodat Celestine von Böhnen utan i stället hennes äldre bror Axel. Celestine var gift med John William Kennedy. Makarna ansåg att Axel lovat att avstå Råbelöf till Celestine. I stället gifte han sig och fick en dotter, Fransiska, som efter Axels död 1875 blev fideikommissarie. Men Fransiska dog i scharlakansfeber året efter och fideikommisset gick då efter ett fardagsår till förmån för Axels änka Elsa Maria till Celestine. När hon gick bort 1886 gick fideikommisset till hennes och John Williams son James Kennedy. Familjen kunde då se tillbaka på ett antal uppslitande rättsprocesser mellan John William och hans hustru Celestine å ena sidan och Axel och hans hustru Elsa Maria å den andra..

James tid blev dynamisk men orolig. Han var kammarherre, satt i första kammaren där han bekämpade socialismen. Vilket ledde till att den stora lantarbetarstrejken 1907 i mycket kom att koncentreras till Kennedys tre gårdar Råbelöf, Odersberga och Hammarsjö (utdikade Nosabysjöns mark, senare såld till Kristianstads stad). Han köpte Torsebro krutbruk varefter han innehade alla fallrätter till Torsebrofallen. Dessa såldes till Hemsjö kraft. Hela Råbelöf brann katastrofalt 1909, 20 familjer och alla djur blev hemlösa. Slottet klarade sig med smärre skador den gången. 1906 tog hans äldste son Douglas, den blivande fideikommissarien, sitt liv. Fyra år senare tog ytterligare en son sitt liv.
James och hans hustru tog katastroferna hårt, de insjuknade. Den unge sonen Gilbert fick 1908, blott 22 år gammal, ta ansvar för gården.

James son Gilbert Kennedy tillträdde som fideikommissarie 1916 och blev känd som framstående jordbrukare med bl a betesdrift för mjölkkor samt fruktodling som specialiteter. Han gick bort 1946 och efterträddes av sonen Douglas, som gav kontinuitet åt Råbelöfs ställning som mönstergård, bl a med en ny ladugård med lösdrift och spaltgolv 1965. Douglas Kennedy innehade gården 61 år innan han gick bort år 2007. Han blev den siste fideikommissarien, egendomen är nu ett fideikommissaktiebolag ägt av syskonen Caroline Murray Karlsson och Johan Murray.

Ägarlängd

Bok om Råbelöfs historia. Info på www.jmf.se/bocker.htm.

LANTBRUK	SKOGSBRUK	ENERGI	BOSTÄDER	JAKT	EVENTS	SLOTT	KYRKA
NYHETER	KONTAKT	HITTA HIT	OM OSS	BALSBERGET	MILJÖ/KLIMAT	HISTORIA	LÄNKAR