Tusenårig historia på Råbelöfs marker

Efter det att inlandsisen dragit sig tillbaka från Nordostskåne för cirka 11 000 år sedan blev Råbelöfs marker befolkade. Tusentals redskap och andra föremål från sten-, brons- och järnåldern har plöjts upp på åkrarna. 

I slutet av 1300-talet ägdes Fjälkestad, en sätesgård som omfattade stora delar av nuvarande Råbelöf, av Ingeborg Kjeldsdatter Krognos. Hennes släkt tillhörde under medeltiden Danmarks största landägare. I ett bevarat brev från 1408 skänker hon bort Råby i Fjälkestad. I ett nytt brev skänker hon 1420 bort hela sitt gods Fjälkestad till sin guddotter Elina Axeldatter Thott av Herlev.

I slutet av 1400-talet fick Sten Basse Bille efter bittra strider Råbelöf som sin hustrus arvedel. Råbelöf kom sedan, liksom ett flertal andra gods, att förbli hos släkten Bille till dess Anders Steensen Bille, ägare till bl a Wanås och född på Råbelöf, år 1616 sålde godset till Christopher Ulfeld. Sedan dess har godset stannat i släkten – men släktnamnen har skiftat.

Slottet byggdes 1637

1637 byggde Christopher Ulfeld Råbelöfs nuvarande huvudbyggnad, hans och hustruns initialer finns ännu på den norra gaveln. Han dog 1657 och efterträddes på Råbelöf först av sonen Björn, därefter av brorsonen Otto. Båda dog unga, varvid Christophers son Ebbe, gift med Hedewig, dotter till Christian IV och hans andra hustru, Kirsten Munck, tillträdde år 1663.

1676–1678 hölls Kristianstad av danskarna, men belägrades av Karl den XI. Belägringsstaben var förlagd på Råbelöf, både på den kringbyggda gården och på en vallgravsomgiven holme strax väster om gården. 

Under denna tid innehades Råbelöf av Ebbes dotter Anna Catharina, gift med Carl Gustaf Skytte. Den senare bosatte sig en tid under 1712 på den befästa holmen innanför vallgraven för att skydda sig mot den då härjande pesten. 

Besök av Linné

Carl von Linné besökte Råbelöf två gånger. Från den skånska resan 1749 beskriver han hur godset har 40 hela hemman samt en skön trädgård med mullbärs- och valnötsträd, druvor, lavendel samt vita liljor "i största överflöd".

Ägarinna var då Anna Catharina Ridderschantz, gift med Ludvig Gustaf von Böhnen. Hon gjorde 1763 Råbelöf och Odersberga till fideikommiss till förmån för sina tre döttrar. 

Fideikommissbrevet är svårt att tolka när det gäller tiden efter de tre döttrarna, något som flera gånger vållat arvstvister.

1782 brann hela gården, huvudbyggnaden skadades svårt och familjen flyttade till Råbelöf tillhöriga Odersberga som då fått helt nya byggnader, de som står där än i dag. Först år 1833 flyttade dåvarande fideikommissarien Fredrik von Rosen tillbaka till Råbelöf. 

Därefter har släkterna von Böhmen, Kennedy och Murray varit innehavare av Råbelöf. Douglas Kennedy innehade gården 61 år innan han gick bort år 2007. Han blev den siste fideikommissarien. Egendomen blev ett därefter ett fideikommissaktiebolag som ärvdes av Douglas Kennedys systerson John Murray. Sedan 2010 är Johns son Johan Murray ägare av Råbelöfs Gods.